Frisörakuten
Sitter i skolan nu, har försäljning och service. Vi sitter och kollar på frisörskuten, ett bra program :)
Dock ingen svensk text, så jag förstår lika mycket som en myra typ...
Fin dag
Hej!
Vaknade vid 7:30 tiden av att jag hostade som bara den, hostade fram tills jag somnade om och det var vid 9. Jag fattar inte, jag brukar alltid få hostan på kvällen när jag skall sova annars, men nu kommer den tidigt på morgonen när jag sover?
Nu är jag alldeles strax i resecentrum och skall vidare till skolan. Gött!
Ha en bra dag :)
Sleeptime
Skall ut och ta ett bloss och sen borsta tänderna och studsa i säng. Imorgon vankas skola, upp 05:30. Vill bli frisk nu så jag kan träna också! Just i denna stund kommer jag på att jag har sovmorgon imorn vilket betyder att jag behöver INTE alls gå upp 05:30, utan ca 10:00. Fan va gött!
Kanske skriver ett inlägg innan jag somnar, who knows?! ;D
Annars säger jag godnatt!
Färdigfixat
Tjena!
Nu har jag fixat ny design och header. Designen är ifrån "Designanu.com" eller något sånt, de är en länk här på sidan någonstans. Men headern fixade jag själv, får försöka lära mig lite mer avancerade och finare headers men nu orkade jag inte mer, haha.
Fredag: Var bara hemma, sjuk. Älskling kom vid 21 tiden, vi åkte hem och lagade mat tillsammans och det blev taccos, la oss och tittade på film och myste, sov, hosta, sov, hosta osv.
Lördag: Gick upp vid 9:30-10 tiden, lagade frukost till mig och Christian. Efter det åkte vi ut på ärenden, bl a till Överby och åt lunch med syster och Peter. Vid 19 tiden kom världens bästa Ida och Johan till oss. Vi åt fruktsallad och drack citronvatten i mängder. Mums, dem stannade till typ 00? Då stupade jag och älskling i säng, kikade film och sedan somnade. Jätte mysig dag!
Söndag: Dags för hemfärd :( Körde han till station vid halv 3. Åkte till far och hämtade Sofia, åkte vidare till kära farmor. Hjälpte henne med lite saker och det uppskattas lika mycket varje gång.Lugn och härlig helg, men hostig och snuvig!
Längtar redan till vi ses nästa gång, min älskade fästman!
Måste börja ta bilder till texterna här i bloggen, så de blir lite roligare ;)
Kort helg
Hej!
Sitter hemma hos far nu, tar en kopp kaffe innan jag och syrran drar till farmor. Fan va helgen har varit kort :( Älskling har åkt hem nu :( Buh!
Skriver ikväll om helgen :)
Ny design och header
Ska fixa ny design och header sen om jag orkar!!
Olika!
Hej!
Jag och min kära pojkvän är verkligen olika när det gäller att göra ärenden!!
Jag vill åka tidigt och göra det, medan han vill vänta och dra ut på tiden. Suck :(
Lördag
Hej
Som ni såg i det tidigare inlägget har jag inte sovit alls bra! Fyfan för att vara hostig och förkyld. Blivit det rätt ofta nu för tiden :S USCH!!
Just den här helgen Christian är här också, typiskt... Men något får vi försöka hitta på ändå. Blir förmodligen bowling, hoppas Ida och Johan vill följa med.
Har även gjort de fint här hemma till mamma kommer hem ikväll. Igår jobbade hon 13-21, idag 08:30-21 och imorgon 06:30-21. Så hon förtjänar att det är rent och fint här hemma när hon kommer hem <3
Nu skall vi ut på lite ärenden. Vi hörs ikväll säkert :)
En bild från november tror jag det är...
Godmodgon
Godmorgon goingar!
Vaknade väll vid 5 första gången, hostade så jag inte fick någon luft. Gick upp halv 7 och tar hostmedicin, halstablett och vatten. Somnade om vid ca 8-9.
Min telefon ringer vid 10 och älskling svarar och ger mig luren, blir lite irriterad eftersom jag inte fått sova mycket :( Men eftersom jag är sjuk så kan inte jag jobba ändå. Fy vilken natt :(
Viktnedminskning
Halloj bloggen!
Jag har äntligen hittat mitt levnadssätt och det är hur underbart som helst. Jag började med min träning ca 2 dec tror jag det var. 6 veckor prova på. Jag tränade 2 veckor, blev sjuk och de höll i sig nästan 2 veckor. PANIK! Var borta 1 vecka hemma hos Christians föräldrar... Så det blev träning 2 av 6 veckor... Det sög. Men jag gillade stället. Curves. När jag fick väga o mäta mig första gången, så var de hemska siffror. Jag sa till mig själv "Nu jävlar Jessica, du skall nå ditt mål och kämpa hela vägen ut" och så har de blivit.
Den 9 januari köpte jag ett 3 månaders kort på Curves. Tränar 5 dagar/veckan. Äter sunt, men ingen diet, utan min "diet". Jag äter som vanligt, dock mycket mindre potioner och aldrig några makaroner eller spagetti osv. utan allt skall vara i fullkorn. Jag äter bröd på morgonen, jag äter kolhydrater men inte alls lika mycket. Jag har till och med unnat mig med en liten bit glass. Jag njöt verkligen kan jag lova!
Detta levnadssätt har jag hållt på med sen 9 jan då.
Vart och vägde och mätte mig idag, jag blev nöjd med resultaten.
Vikt -6,7 kg
Byst -10 cm
Mage -7,5 cm
Rumpa -15,5 cm
Midja -2 cm
Lår -9 cm
Arm -6 cm
Byst -10 cm
Mage -7,5 cm
Rumpa -15,5 cm
Midja -2 cm
Lår -9 cm
Arm -6 cm
Nu är man ännu mer motiverad till att gå ner ;)
Nej nu skall jag sluta blogga, för nu är älsklingen här och nu skall vi mysa ännu mer och även se på en film. Kram :)
Då och nu
Tjena bloggen!
Detta är inget "medlidande-inlägg". Det är INTE synd om mig överhuvudtaget, utan jag kände för att skriva av mig. Jag vet att det finns folk där ute som har haft det värre och har det värre än mig. Men det jag vill komma fram till är att jag själv är jävligt stolt över mig själv att jag lyckats nå toppen igen, UTAN psykologer, UTAN läkare och UTAN mediciner. Fyf*n vilken underbar känsla.
Då-tid och Nu-tid, jadu vart skall man börja?
Jag är så himla lycklig nu för tiden. Jag har en underbar syster som kämpar och når sin mål. Jag har en underbar bror Michael som kämpar och når sina mål, precis öppnat eget företag. Jag har en underbar pojkvän som alltid ställt upp och funnits där för mig.
Ärligt talat, jag vet inte vad jag skulle gjort utan dessa människor? Självklart har alltid mamma och pappa ställt upp också. Dagen då Christian kom in i mitt liv har jag alltid kämpat på ett eller annat sätt. Jag vet att i början av vårat förhållande så mådde jag inte alls bra på grund av mitt förflutna. Jag misskötte skolan till max, jag kunde ta lite olika receptbelagda mediciner bara för ATT. I dagens läge skulle jag aldrig få den tanken.
Min syster skrev ett inlägg om hennes liv och hur bra hon börjar må så då tänkte jag, det gör jag kan också. Jag har velat gjort det i några veckor nu men tänkt "Skall jag, skall jag inte?" enbart ifall man får negativa kommentarer. Men sådant hör till, det får man ta.
I min blogg så har jag skrivit mycket om hur jobbigt det har varit här i livet, när jag kikar tillbaka ser jag bara en deprimerad Jessica. En medberoende alkoholist. Ja, det var exakt det jag var. Det började när jag var ung, jag och min syster var 8-9 år. Vi såg alltid upp till våra storebröder, vem gör inte det?
Två utav mina bröder har alltid stått mig närmast, varför? Jag vet faktiskt inte, har alltid haft bäst kontakt med dessa två. Det började i tidig ålder som sagt, för både mig och Sofia, att börja höra, lyssna och spionera nästan. Vi började få ett kontroll-behov. Vi visste inte vad som hände, vi visste inte var alkoholism var riktigt... Vad är det?
Jag har så fruktansvärt många minnen, både bra och dåliga. Ex. En gång då jag och min syster var hemma hos far och kontrollerade våran bror. Han var full. Sa till två 10 åringar (oss) att han inte ville leva längre och att han älskade oss. Sen gick han. Vi förstod ingenting. Skall man göra det som 10 åring? Vi fick samtal en stund senare. Vi hör tåg-klockor och ett "Jag älskar er, glöm aldrig det!" och sen bröts det. Hur skall man hantera detta? Vi var helt panikslagna och grät, grät och grät. Vad gör man?
In och ut på psykiatri, in och ut på behandlingshem. Det finns så fruktansvärt mycket att skriva. Man kom in i en slags rutin. Direkt när man vaknade, kontaktade man brorsan och såg hur läget var. Vi snackar om en som 12 år äldre. Man sket i skolan för man kanske fick ett samtal "Snälla kom hit, jag mår skit".
Så fort det var Psykiatrin så var det dit man skulle efter skolan.
En gång var jag uppe på Psykiatrin på min egen födelsedag. Jag förstod inte vad jag ens gjorde? Man blev blind. Tillslut rann bägaren över. Mamma kontaktade Barn och ungdomspsykiatrin och vi fick en tid akut. Detta resulterade med svår depression och ångest. Psykolog och läkar tider. Det gick inge vidare. Man blev bara i proppad med en massa tabletter som man knappt hade en aning om.
Jag fick min första Panik ångestattack när jag var 16 i samband med allt inom B.U.P. Jag trodde ärligt talat att jag skulle dö. Man fick sådan panik! Det bara kom. Fyfan. Aldrig mått så jävla dåligt som då.
Jag tror jag var 16 år när jag började med Anti depressiv. Är det något man strävar efter? Nej, men en medberoende alkoholist ser inga problem hos en alkoholist, mer än att hjälpa hjälpa och hjälpa och tillslut gå in i väggen själv. Jag åt dem i ca 2 år och skall egentligen fortsätta med dem i dagens läge. Men jag känner att varför skall jag äta mediciner för att må bra? Jag slutade med dem i samband med att jag började träna, sköta skolan och börjat jobba.
Jag hade psykolog hjälp när jag var 18 år, men sedan sa jag upp mig där i och med att jag känner inget behov utav det och jag känner att jag fixar detta med hjälp av vänner, familj och pojkvän. Och framför allt SJÄLV!
I dagens läge mår jag hur bra som helst, tack vare träning, pojkvän, syskon, far, mor och styvfar. Jag har lärt mig en sak. Ge aldrig upp, man finner gnistan igen och man når sina mål om man verkligen vill det.
Det enda jag saknar är att få träffa mina älskade brors döttrar, tre stycken fantastiska tjejer. Jag saknar den äldsta så otroligt mycket. Jag vet att jag kommer att få träffa dem någongång i framtiden, då skall jag berätta hur mycket jag älskar dem.
Tack och hej, leverpastej :)
Ida Tuovinen
Hej!
Jag var tvungen att logga in på bloggen för att skriva ett inlägg om den mest begåvade och underbaraste människan som finns... Kände att det blir för mycket om jag skriver det på facebook.
Ida Tuovinen ♥
Jag vet ärligt talat inte vart jag skall börja...? Första gången jag träffade denna underbara tjej var när jag började årskurs 7. Jag och min syster var så glada att vi skulle börja i hästklass. Vi kommer in i klassrummet och sätter oss. Vi ser att det sitter en ljus blond tjej vid ett bord, hon ler emot oss och hälsar. Lunchen kommer och vi skall äta, då är det just Ida som säger "Ni får sitta här om ni vill" (jag tror att det var något i den stilen, var ju ändå 5 år sen). Vi började umgås mer och mer med henne. Vi började hänga med henne efter skolan, umgås både på skoltid och på fritiden.
Det gick inte en dag utan att vi var med varandra. Vi sov över hos varandra. Det gick liksom inte att sära på oss, för det var alltid vi vi vi. Det kändes konstigt om det var en dag då hon var sjuk, eller om det var en dag då jag var sjuk. Då var man inte med den underbara tjejen. Vi gick 7an, 8an och 9an tillsammans. Varje gång vi hade något problem (jag, syster och Ida) så stöttade vi alltid varandra. Vi fanns alltid där för varandra. Det var oftast vi mot allihopa på hela skolan. Till och med lärarna. Dem avskydde oss. Vi kämpade på ändå.
Jag vet inte hur många ggr som Ida har bara kommit "Hur mår du?" och sett direkt att det varit något. Hon har alltid kramat om än vad det än var.
Ida har alltid haft ett intresse för att stå bakom kameran, och det förstår jag. Den vackra kropp och de fina ansiktet så passar hon ypperligt till att stå bakom kameran. Jag tror att det var i 8an (?) som Ida skulle åka och fotograferats som 'modell' första gången. Hon var så himla glad. Hon var så fin, som alltid. Och så himla glad. Jag kommer ihåg att det regnade den stunden då vi stod med Ida innan hon skulle åka för att fotograferats. Men det gjorde inget, Ida var så himla lycklig att hon lös upp stunden ändå.
Här är en av hennes första bild bakom kameran:
Jag och Sofia har alltid stått kvar och funnits där vid henne. Har hon haft motgångar så har vi alltid stöttat henne så gott det går och det är samma för oss. Hon har alltid, verkligen alltid stått kvar hos oss. Jag vet inte hur jag skulle klara skolgången utan henne, en mer puschande och drivande vän får man leta efter. Det finns så otroligt mycket att säga om Ida, och om våra minnen. Men jag vet inte vart jag skall börja? Det känns som att det kommer bli en stor bok om jag skriver om oss.
Idag är hon utbildad make up-artist och är modell hos Moore. Hon tävlade i SM i november, och har då varit make up-artist i ca 6 månader. Hon blev 1 av dem bästa make up-artiserna i Sverige. Jag är så jävla stolt rent ut sagt. Så jävla mycket hon har kämpat och aldrig någonsin gett upp, så är hon värd allt de bra som finns. Hon håller även på att ubilda sig till Maskör.
I januari flyttar hon och sin goa pojkvän Johan till Stockholm, överlycklig för det. Jag flyttar ju också dit, dock i sommar. Hon blir aldrig av med mig, haha! Nu får jag nog sluta skriva, annars kan jag fortsätta skriva hela natten lång. Vill bara att du skall veta Ida, att jag tänker på dig varje dag, är så otroligt stolt över dig, att jag alltid finns där för dig oavsett vad och att jag älskar dig mer än allt annat.
Tusen kramar och pussar, din föreviga vän Jessica.
Alltid lika lycklig med henne...
Ida och syster, Sofia.
Vi tre mot världen!
<3 ...
Talang 2007 var det där ja, hihi!
Jag tror att detta kan vara första bilden på oss? Jag tror att den är tagen 2005, rätta mig om jag har fel ;)
En stor framgång!
och sist men inte minst...
Låt oss säga - Den vackraste modellen som finns och världens bästa make up-artist och den bästa vännen i världen!
Operation
Hej!
Inte bloggat på ett tag, har inte haft något att skriva om. Men nu tänkte jag berätta om min Operation som jag hade idag.
Kl 06:15 åkte jag och mamma mot Lysekil sjukhus där jag skulle opereras för Hallux valgus, min högra fot. Dem tar in oss i ett rum och berättar att dem har lite problem med narkosen, fattade inte riktigt var det var så dem frågade snällt och försiktigt ifall jag ville köra ändå men med bara lokalbedövning samt lugnande. Jag sa att det var helt okej i och med att jag inte har särskilt ont av nålar och sådana saker.
Fick sätta på mig en mössa och en rock, jätte fult. Mamma fick vara med under hela operationen så hon såg likadan ut, vart jätte glad att hon fick vara med. Dem sa att det är väldigt sällan att man får vara med under en operation. Dem började att ge mig bedövning lite här och var i foten och lite högre upp mot benet. Kanske 15-20 stick? Min fot såg helt mörbultad ut iallafall, haha. Den var rejält bedövad och blödig iallafall.
Åkte in mot operationen och fick lugnande. Kände hur det snurrade till men det gick över efter någon minut så då fick jag en till dos. Dem var helt imponerade att jag aldrig sa att jag fick ont eller att jag var så himla lugnt som jag var, för dem brukar alltid ta narkos på patienter som skall operera bort detta. Men som sagt, jag har inte ont av sprutor, sjukhus, pillipill osv. så det var lugnt.
Operationen tog 41 min om jag skall vara exakt, haha. När allt var klart fick jag åka in i ett rum där dem kollar till än då och då. Där fick jag ligga i 1-2 timmar, fick kaffe och smörgås, även mamma. :)
Helt underbar personal. Efter 1-2 timmar så fick jag åka hem, dock så gjorde vi massa ärenden på vägen hem, så som åka till skolan i och med att jag egentligen skall vara HELT sjukskriven till den 17 april.
Men det tycker jag är helt omöjligt, i och med att jag kan inte missa så lång tid i skolan. Men jag förstår ifall det är som idag, kan ju inte ens gå. När vi PRECIS kom hem så ser vi att det blött igenom konstant, hela foten är blodig. Vi ringde till Lysekil Operation och frågade vad vi skulle göra, dem sa att vi var tvugna att åka tillbaka, jösses tänkte vi, det är ju över 10 mil dit. Så alltså 20 mil fram och tillbaka.
Vi åkte till vårdcentralen och dem la om det, men dem sa att vi skulle åka till Lysekil iallafall, vi gjorde det och en annan läkare sydde 2 stygn utan bedövning, hel*ete vad ont det gjorde. Sedan la han om allting jätte bra, jätte duktig läkare. Sedan fick jag ännu starkare morfin medicin. Det har inte hjälpt än så länge, men får hoppas att det gör de snart. Är ganska trött så skall försöka gå o lägga mig snart, hoppa in med kryckorna.
Nu blev det väldigt långt inlägg!
Bilder kommer framöver!
Inte bloggat på ett tag, har inte haft något att skriva om. Men nu tänkte jag berätta om min Operation som jag hade idag.
Kl 06:15 åkte jag och mamma mot Lysekil sjukhus där jag skulle opereras för Hallux valgus, min högra fot. Dem tar in oss i ett rum och berättar att dem har lite problem med narkosen, fattade inte riktigt var det var så dem frågade snällt och försiktigt ifall jag ville köra ändå men med bara lokalbedövning samt lugnande. Jag sa att det var helt okej i och med att jag inte har särskilt ont av nålar och sådana saker.
Fick sätta på mig en mössa och en rock, jätte fult. Mamma fick vara med under hela operationen så hon såg likadan ut, vart jätte glad att hon fick vara med. Dem sa att det är väldigt sällan att man får vara med under en operation. Dem började att ge mig bedövning lite här och var i foten och lite högre upp mot benet. Kanske 15-20 stick? Min fot såg helt mörbultad ut iallafall, haha. Den var rejält bedövad och blödig iallafall.
Åkte in mot operationen och fick lugnande. Kände hur det snurrade till men det gick över efter någon minut så då fick jag en till dos. Dem var helt imponerade att jag aldrig sa att jag fick ont eller att jag var så himla lugnt som jag var, för dem brukar alltid ta narkos på patienter som skall operera bort detta. Men som sagt, jag har inte ont av sprutor, sjukhus, pillipill osv. så det var lugnt.
Operationen tog 41 min om jag skall vara exakt, haha. När allt var klart fick jag åka in i ett rum där dem kollar till än då och då. Där fick jag ligga i 1-2 timmar, fick kaffe och smörgås, även mamma. :)
Helt underbar personal. Efter 1-2 timmar så fick jag åka hem, dock så gjorde vi massa ärenden på vägen hem, så som åka till skolan i och med att jag egentligen skall vara HELT sjukskriven till den 17 april.
Men det tycker jag är helt omöjligt, i och med att jag kan inte missa så lång tid i skolan. Men jag förstår ifall det är som idag, kan ju inte ens gå. När vi PRECIS kom hem så ser vi att det blött igenom konstant, hela foten är blodig. Vi ringde till Lysekil Operation och frågade vad vi skulle göra, dem sa att vi var tvugna att åka tillbaka, jösses tänkte vi, det är ju över 10 mil dit. Så alltså 20 mil fram och tillbaka.
Vi åkte till vårdcentralen och dem la om det, men dem sa att vi skulle åka till Lysekil iallafall, vi gjorde det och en annan läkare sydde 2 stygn utan bedövning, hel*ete vad ont det gjorde. Sedan la han om allting jätte bra, jätte duktig läkare. Sedan fick jag ännu starkare morfin medicin. Det har inte hjälpt än så länge, men får hoppas att det gör de snart. Är ganska trött så skall försöka gå o lägga mig snart, hoppa in med kryckorna.
Nu blev det väldigt långt inlägg!
Bilder kommer framöver!
Saknar min kärlek
Hej!
Inte skrivit på ett tag, har inte haft något att skriva om? I torsdags åkte jag till min underbara älskling. Han och hans kompis kom och mötte mig på stationen i Sthlm. Så jäkla underbart att få träffa min prins igen efter dem 4 veckor och 4 dagar vi var utan varandra. Jag kom hem idag och åker igen på fredag, och då stannar jag till söndagen veckan därefter. Underbart.
Jag har verkligen hittat den rätta i mitt liv, han är så himla underbar och omtänksam. Det finns inget ont att säga om denna underbara killen. Från dag 1 har jag alltid tyckt om dig, nu älskar jag dig och det gör jag bara mer och mer för varje dag som går. Är så fruktansvärt kär, trodde inte man kunde bli såhär kär som jag är idag, och kärare för varje dag blir jag.
Hoppas du förstår hur mycket du är för mig Christian. Du är en väldigt stor del av mitt liv, eller rättare sagt du ÄR mitt liv. Mina andetag, mitt allt verkligen. Du finns alltid där för mig och du kommer alltid med tips och råd vad man kan göra för att förbättra saker och ting. Är jag ledsen så finner jag alltid tröst hos dig, för du är mitt lyckopiller. Har aldrig träffat någon underbarare människa än dig.
Jag lovar dig älskling, om du skulle vara ledsen, bekymmersam ja, you name it, oavsett vad så kommer jag alltid att finnas där för dig och stötta dig. Precis som du för mig. Du är värd det bästa. Finns inget dyrbarare än dig, du är värt allt, verkligen ALLT. Vad vore jag utan dig, Christian?
Det är tack vare dig jag står här idag som jag gör, det är tack vare dig jag klarat mig igenom alla svåra stunder, det är tack vare dig jag klarar av skolan, det är tack vare dig jag börjat få en självkänsla och ett självförtroende, jag skulle kunna rabbla upp flera rader med "Tack vare dig..." för du har gjort så himla mycket för mig. Du har byggt upp mig till en ny, bättre människa.
Jag älskar dig mest av allt, Christian.
Tack älskling, du är värt allt guld och silver som finns!
Mitt hjärta slår för dig, min stora kärlek.
Inte skrivit på ett tag, har inte haft något att skriva om? I torsdags åkte jag till min underbara älskling. Han och hans kompis kom och mötte mig på stationen i Sthlm. Så jäkla underbart att få träffa min prins igen efter dem 4 veckor och 4 dagar vi var utan varandra. Jag kom hem idag och åker igen på fredag, och då stannar jag till söndagen veckan därefter. Underbart.
Jag har verkligen hittat den rätta i mitt liv, han är så himla underbar och omtänksam. Det finns inget ont att säga om denna underbara killen. Från dag 1 har jag alltid tyckt om dig, nu älskar jag dig och det gör jag bara mer och mer för varje dag som går. Är så fruktansvärt kär, trodde inte man kunde bli såhär kär som jag är idag, och kärare för varje dag blir jag.
Hoppas du förstår hur mycket du är för mig Christian. Du är en väldigt stor del av mitt liv, eller rättare sagt du ÄR mitt liv. Mina andetag, mitt allt verkligen. Du finns alltid där för mig och du kommer alltid med tips och råd vad man kan göra för att förbättra saker och ting. Är jag ledsen så finner jag alltid tröst hos dig, för du är mitt lyckopiller. Har aldrig träffat någon underbarare människa än dig.
Jag lovar dig älskling, om du skulle vara ledsen, bekymmersam ja, you name it, oavsett vad så kommer jag alltid att finnas där för dig och stötta dig. Precis som du för mig. Du är värd det bästa. Finns inget dyrbarare än dig, du är värt allt, verkligen ALLT. Vad vore jag utan dig, Christian?
Det är tack vare dig jag står här idag som jag gör, det är tack vare dig jag klarat mig igenom alla svåra stunder, det är tack vare dig jag klarar av skolan, det är tack vare dig jag börjat få en självkänsla och ett självförtroende, jag skulle kunna rabbla upp flera rader med "Tack vare dig..." för du har gjort så himla mycket för mig. Du har byggt upp mig till en ny, bättre människa.
Jag älskar dig mest av allt, Christian.
Tack älskling, du är värt allt guld och silver som finns!
2009-12-31 Ett oförglömligt datum
Mitt hjärta slår för dig, min stora kärlek.
En väldigt fin vän
Emelie Andersson
Jag vill bara tacka dig för att jag fått lära känna dig.
Du är en så himla fin vän, du ställer alltid upp och finns där
för dina vänner. Du är verkligen en glädjespridare, en liten
solstråle. Det har du alltid varit för mig och de kommer du
alltid att vara också. Glöm aldrig att jag älskar dig och
glöm aldrig heller att jag alltid finns där för dig om det är
något, kommer alltid stå vid din sida.
Jag vill bara tacka dig för att jag fått lära känna dig.
Du är en så himla fin vän, du ställer alltid upp och finns där
för dina vänner. Du är verkligen en glädjespridare, en liten
solstråle. Det har du alltid varit för mig och de kommer du
alltid att vara också. Glöm aldrig att jag älskar dig och
glöm aldrig heller att jag alltid finns där för dig om det är
något, kommer alltid stå vid din sida.
Hemma hos far
Hej!
Ligger i sängen hemma hos far. Varit med underbara Moni idag! Jag, Emelie, Moni och hennes mamma tog en baugette på Baggis, mums va gott det var. Sedan gick jag och Moni hem till henne, gjorde ögonfransförlägning på varandra. Jätte kul och fint blev det. Första gången jag gjorde de på någon, så det var kul. :)
Här kommer lite bilder på mig och min normala vän Karro ;)
Emelie tvättade mitt hår, gött!
Ja, såhär kul har jag och min vän Karolina i skolan :) Älskar dig gumman!
Ögonfransförlägning, tack Moni <3
Ligger i sängen hemma hos far. Varit med underbara Moni idag! Jag, Emelie, Moni och hennes mamma tog en baugette på Baggis, mums va gott det var. Sedan gick jag och Moni hem till henne, gjorde ögonfransförlägning på varandra. Jätte kul och fint blev det. Första gången jag gjorde de på någon, så det var kul. :)
Här kommer lite bilder på mig och min normala vän Karro ;)
Emelie tvättade mitt hår, gött!
Ja, såhär kul har jag och min vän Karolina i skolan :) Älskar dig gumman!
Ögonfransförlägning, tack Moni <3
Underbara Bea
Hej bloggen!
Sitter i skolan och tjötar med Emsan. Karolina är också här. Min underbara vän Beatrice är tillbaka i skolan nu, dock så går hon i 1an nu. Är så glad över att hon är tillbaka. Tog några bilder med henne :)
Sitter i skolan och tjötar med Emsan. Karolina är också här. Min underbara vän Beatrice är tillbaka i skolan nu, dock så går hon i 1an nu. Är så glad över att hon är tillbaka. Tog några bilder med henne :)
Älskar dig otroligt mycket min underbara vän, Beatrice <3
Hennes blogg är: http://bissy.blogg.se
Hennes blogg är: http://bissy.blogg.se
Lista
♥KÄRLEK:
Är du kär just nu? - Så kär man kan bli!
Har du någon kille just nu?- Ja, världens bästa.
Har du dumpat någon?- Hm, svår att svara på.
Har du sagt att du gillat någon för skojs skull? - Nej.
Vem kramade du senast? – Veronika.
Är det okej att din kille hånglar med en annan tjej? – Öh, nej verkligen inte.
♥FAMILJ:
Du bor tillsammans med dina föräldrar? - Med mamma ja.
Trivs hemma? – Ja
Har rymt hemifrån för att du inte orkat med familjen? - Nej, men rymt från dagis. ;)
Har skrikit och slagit din mamma? - Skrikit.
Har fått en rejäl utskällning på sistonde? – Nepp!
Har kallat någon i din familj för diva, idiot, cp, osv.? - Tyvärr
Vem betyder mest för dej i din familj? – Kan inte svara specifikt på den frågan, alla har sina sätt!
Du älskar din familj oavsett vad som händer? - Absolut!
♥VÄNNER:
Du har vänner? - Ja
Du brukar vara med? - Orkar knappt vara med några på fritiden, i så fall på helger eller på skoltid och då är de klasskompisarna. Annars är det väldigt olika på fritiden.
Vem/vilka var du med sist? – Jessica och Erica
Älskar du dina vänner hur dom än ser ut? Klart jag gör!
Är det okej att ha kill-kompisar? - Ja, varför inte?
Har du pussat någon av dina kompisar? - Ja
Skulle du kunna döda någon av dina kompisar? – Absolut inte!
Har du blivit av med någon vän på sista tiden? – Nej
♥FJORTIS:
Du sminkar dej varje dag? - Nej det orkar jag inte.
Putar med läpparna på kort? - Klart, eller vad säger du baby? ;)
Tar kort på dina bröst? – Nej, bara till baby i så fall *skämt och sido*.
Super dej packad varje helg? – Nej
Du plattar håret och har en typ av fjortisfrisyr? - Nej, lillamy toffs räcker!
♥ALKOHOL:
Har druckit alkohol? - Ja
Vad var det för sorts alkohol? – Senaste gången vart de vin.
Brukar du dricka alkohol?- Händer då och då.
Har du druckit öl? - Ja
Tycker du om öl? – Helt okej.
♥DÅLIGA TIDER:
Vart på dåligt humör den senaste tiden? - Ja
När grät du senast? - I fredags.
Du har gråtit över en kille? - För många gånger.
Vem bråkade du senast med? – Det kommer jag inte ihåg.
Emelie, Emelie och Sandra
Babe
Caisa, Sofia, Robin (Sofias ex) och Alexander
Jag och Kim, haha väldigt väldigt gammal bild.
Jag och Caisa
Blåmärke
Blåmärke efter p-staven hehe...
Min fina ring hihi... Undvik min fula fejja!
Min dag
♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 - Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 - Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första.
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats.
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.
Inte varit i skolan idag i alla fall, eftersom jag slutar 12 på tisdagar och hade tandläkar tid 08.50 så hann jag inte åka dit. Varit på netto på syster och skall som sagt till mammas jobb, mer än så har inte min dag varit.
♥ Dag 2 - Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 - Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första.
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats.
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.
Inte varit i skolan idag i alla fall, eftersom jag slutar 12 på tisdagar och hade tandläkar tid 08.50 så hann jag inte åka dit. Varit på netto på syster och skall som sagt till mammas jobb, mer än så har inte min dag varit.
